Det var full buss med entusiastiska vandrare. Vinden ven, vågorna slog och solen försökte kämpa sig genom molnen men lyckades inte.Så nådde vi målet. Längst ut på Måkläppen låg där ett stort gäng med sälar. Nöjda slog vi ner oss i lä i sanddynerna och intog medhavd fika. Därefter gick vi tillbaka med vinden i ryggen vilket gjorde att det kändes inte lika kallt. Vi hittade en liten fisk som hade hamnat på land av vågorna, troligen ett näbbgäddebarn. Eftersom den fortfarande levde släpptes den tillbaka i vattnet.Vi tog en liten extra väg mot slutet, hamnade på golfbanan och fick bannor, visserligen på trevligt sätt att vi fick inte gå på greenen. Då vi nådde bilen nöjda och glada hade vi gått 8.7km. Vilket härligt slut på vandringsåret . Och tack till er som ville vara med i min dröm att se sälarna på Måkläppen. Som vanligt är det inte bara en vandring utan naturupplevelse och social samvaro, kan inte vara bättre.
